Tjejböcker
Tjo!
Idag gick jag på stranden. Jag gick jättelänge. Ända tills jag kom fram till en nakenstrand, där låg det en massa gubbar helt helnäck och solade så jag gick (sprang kanske) tillbaka till här-har-man-minsann-kläder-på-sig-stranden.
Den här stranden jag snackar om växte jag nästan upp på faktiskt. Nu håller vattnet där på att bli alldeles förorenat och det finns knappt någon torsk kvar där längre. Vilket det tydligen fanns massor av för sisådär 20-30 år sedan (torskar då). Det är sorgligt , jag och pappa brukar fiska där. En gång fick jag upp en fjärsing, som var giftig och den var pappa naturligtvis tvungen att sticka sig på. Men nu är det smutsigt. Men jag badar där ändå, det är för varmt för att stå över. Det finns bara fyra saker som kan hindra mig från att bada.
1. Kyla
2.Sjukdom
3. Mens
4. Brännmaneter.
Btw, har jag skrivit att jag är ett sådant fantasyfreak? Har jag säkert. Jag läser knappt "tjejböcker". Sådana som djävulen bär prada och prinsessans dagbok m.m. Anledningen är att jag inte klarar av pinsamma böcker eller filmer. Mitt liv är redan pinsammt som det är, jag vill helst inte lida med papperspersoner av sådant jag redan lider av.
Dock trotsade jag denna skräck i förgår då jag höll på att dö av tristess och inte hade någon bok att läsa. Då läste jag "Washington DC" av Meg Cabot.
Till min förvånging gillade jag den faktiskt. Meg skriver på ett jättebra sätt. Trots att dem pinsamma situationerna och det faktum att jag försökte läsa tvåan men misslyckades.
Jag gillar ju att skriva lite men det blir alltid så rörigt. För att inte tala om att jag aldrig avslutar det jag börjar med utan börjar på något nytt istället. Så jag ska börja på något nytt. Igen. Och försöka skriva på något annat sätt kanske fungerar det, kanske inte.
Men först måste jag komma på något att skriva om.
// Medusa
